Syftet med endocannabinoidsystemet

Var finns det endocannabinoida systemets receptorer och finns systemet även hos andra djur?

Platser för CB3-receptorer

Det endocannabinoida systemet finns i:

Vad är det mänskliga endocannabinoida systemet och varför har vi ett?

Endocannabinoidsystemets huvudsakliga funktion är att skydda nervsystemet. Enligt US Health Agency är syftet med det endocannabinoida systemet så viktigt att det har publicerat en recension som slår fast att det endocannabinoida systemet är relaterat till nästan alla sjukdomar hos människor 1 . Endocannabinoidsystemet är ett av de mest omfattande receptornätverken hos människor. Det är ett av de viktigaste mänskliga fysiologiska systemen relaterade till hälsovård, och dess receptorer finns överallt i kroppen och påverkar nästan alla fysiologiska processer i kroppen. 2 , 3

Enligt Raphael Mechoulam, professor i medicinsk kemi, är det endocannabinoida systemet en del av kroppens ”universella försvarsnätverk som arbetar tillsammans med immunsystemet och flera andra fysiologiska system. Hans upptäckter utgör en direkt utmaning för den vetenskapliga ortodoxin genom att avslöja att hjärnan har en naturlig reparationssats, en inbyggd skyddande och regenerativ mekanism som kan reparera skadade nerver och hjärnceller. 27

Genombrottet för att upptäcka det endocannabinoida systemet gjordes först i början av 1990-talet, när Lisa Matsuda och hennes kollegor från National Center for Mental Health lyckades identifiera en receptor som är känslig för THC i hjärnan på råttor. Så upptäcktes den första cannabinoidreceptorn CB1. 4

Efter detta, 1993, upptäcktes nästa cannabinoidreceptor – som en del av immunsystemet och nervsystemet. CB2-receptorer har visat sig finnas i överflöd i hela kroppen, såsom tarm, mjälte, lever, hjärta, njurar, ben, blodkärl, lymfceller och reproduktionsorgan. 5

Cannabinoider , terpener och flavonoider som förekommer naturligt i hampa arbetar tillsammans och individuellt, direkt eller indirekt, för att balansera det endocannabinoida systemet. 6

Endocannabinoidsystemets grundläggande funktioner: ”Slappna av, ät, sova, glöm och skydda”

Det endocannabinoida systemet är som en bro mellan kropp och sinne. Genom att förstå det kan du börja se mekanismen som påverkar hjärnans funktion, fysisk hälsa och sjukdomsbehandling. 2

1998 sammanfattade professor Di Marzo det endocannabinoida systemets grundläggande funktioner med orden ”slappna av, äta, sova, glömma och skydda”. ( 2 , 3 )

Endocannabinoidsystemet är ett receptornätverk känt åtminstone hos däggdjur, fåglar, ödlor och fiskar 7 . Endocannabinoidforskning är ung och utvecklas ständigt. Nya och överraskande upptäckter dyker upp regelbundet. Observationer av det endocannabinoida systemets funktioner och utveckling avslöjar ny information om hur cannabinoider påverkar hälsan och behandlingen av sjukdomar. 8 , sid. 53

Cannabinoider påverkar kroppen när de binder till molekylära receptorer som kodas av våra gener. Dessa receptorer som fångar cannabinoider är proteiner som finns på ytorna av våra cellmembran. Eftersom cannabinoider binder till cannabinoidformade receptorer kallas de cannabinoidreceptorer. 8 , sid. 53

Hur fungerar det endocannabinoida systemet?

Det endocannabinoida systemet påverkar kroppen holistiskt på flera olika sätt. Det är involverat i regleringen av smärta, aptit, metabolism, känslomässiga tillstånd, minne och sömn-vakna rytm. Endocannabinoidsystemet inkluderar CB1 och CB2 cannabinoidreceptorer, såväl som andra redan kända och fortfarande okända receptorer. Det är också kopplat till endorfinsystemet och frisättningen av olika signalsubstanser i neuroner. Dessutom finns det så kallade endocannabinoider i kroppen, de mest kända är anandamid och 2-AG. 8 , sid. 54

Vårt endocannabinoida system bildar ett slags skyddsnät som, som en del av vårt immunförsvar och centrala nervsystem, syftar till att balansera aktiviteten i hjärnan och andra celler när de får en signal från ett externt eller inre hot.

Det endocannabinoida systemet ansvarar för kroppens meddelandekedjor

I allmänhet består människokroppen av ca. Av de 30 biljoner celler som bildar ett stort, ständigt anpassat kommunikationsnätverk. Enbart hjärnceller har ca. 100 miljarder, och kopplingarna mellan dem har beräknats vara mer inne i ditt huvud än galaxerna i universum. Var och en av oss är en känslig biologisk maskin som består av dessa celler. Varje cell har en unik roll i människans fysiologi. Celler samarbetar för att skapa olika vävnader. Vävnader, å andra sidan, bildar organ, och organen bildar dig tillsammans.

Var och en av dessa 30 biljoner celler i din kropp är i konstant kommunikation med varandra. Forskare kallar denna signalering ”cellkommunikation”. Det endocannabinoida systemet är ansvarigt för att ge kemisk feedback till dessa miljarder kommunikationsanslutningar. Celler kommunicerar med hjälp av signalmolekyler som kallas ligander.

Ligander har specifika bindningsställen kända som receptorer, som i sin tur tar emot signaler. Beroende på signalen och receptorn uppnås ett svar i den mottagande cellen, vilket utgör grunden för cellkommunikation. Det mottagna meddelandet kan starta en kedjereaktion i målcellen, vars effekter varierar beroende på situationen.

Det endocannabinoida systemet upprätthåller kroppens homeostas, det vill säga balansen

Cellkommunikation strävar efter balans, det vill säga homeostas. Dessa homeostassökande åtgärder förhindrar att kroppens kommunikation lutar till en ytterlighet eller skadar kroppens vävnader och organ. Att upprätthålla homeostas är avgörande för det övergripande välbefinnandet hos vår kropp och enskilda organ.

Vi består nästan uteslutande av celler, så upptäckten av det endocannabinoida systemet och dess övergripande effekt på människors hälsa har varit en mycket viktig upptäckt medicinskt. Var och en av våra celler skickar och tar emot tusentals signaler varje sekund för att behålla vår hälsa.

Celler kommunicerar sitt tillstånd till andra celler och talar om för dem om de är i balans eller inte. Kroppen reagerar på detta för att förse cellen med de ingredienser den behöver för att trivas. Det endocannabinoida systemet tillhandahåller ett återkopplingssystem för detta kommunikationsnätverk. Tydlig mobilkommunikation säkerställer effektiv mänsklig funktion. Det är ansvarigt för att koordinera immunsvar, cellrörelser och förändringar. Den feedback som förmedlas av celler och det endocannabinoida systemet tolkas i hjärnan för att producera den nödvändiga reaktionen. 9

Var finns CB1-, CB2- och CB3-receptorerna i det endocannabinoida systemet?

CB1- och CB2-receptorer i det endocannabinoida systemet finns nästan överallt i kroppen. CB1-receptorer finns särskilt i hjärnan och centrala nervsystemet. CB3-receptorn är en G-proteinkopplad receptor som är spridd över hela kroppen. I synnerhet finns CB3-receptorer i testiklarna, hjärnan och även i tunntarmen. CB3-receptorn finns tätt i hjärnans lillhjärna, som styr kroppens motoriska funktioner som att gå och tala.

G-proteinreceptorer är den största receptorklassen i kroppen – människor har mer än 1 000 olika. 30-50% av alla moderna läkemedel påverkar just dessa receptorer. 10 , 11 , 3 . Den vanligaste g-proteinreceptorn i hjärnan är cannabinoidreceptorn CB1, av vilken det finns cirka 10 gånger fler än andra g-proteinreceptorer 11 .

CB2-receptorer, å andra sidan, finns mestadels i immunsystemet. Med olika receptorer och relaterade cannabinoider, etc. föreningarna har olika roller och effekter i kroppen. 8 , sid. 54.)

Det endocannabinoida systemet har en multidimensionell effekt på kroppen och reglerar det centrala nervsystemet och immunsystemet. Driften av systemet kan både påskynda och bromsa fysiologiska funktioner. De psykologiska effekterna av hampa och interna cannabinoider beror på CB1-receptorer. Effekterna av CB2-receptorer är mer fysiologiska. 12 , 8 , 24

Endogena cannabinoider eller endocannabinoider

Endocannabinoidsystemet består inte heller enbart av cannabinoidreceptorer. Endogena cannabinoider, eller endocannabinoider, upprätthåller vår kropps balans, eller homeostas. Homeostas innebär en bredare balans än att bara stå upprätt. Det betyder en lämplig balans mellan kroppens fysiologiska processer. Till exempel fungerar 2-AG på hjärncellsnivå och skyddar deras funktion, t.ex. i samband med trauma mot huvudet.

Din kropp producerar endocannabinoider efter behov. Endocannabinoidernas verkan har kopplats till t.ex. för psykomotoriska rörelser, minnesfunktion, inlärning och tänkande i allmänhet, neuroendokrin sekretion, aptit, smärtkänsla, illamående och reglering av kroppstemperatur och immunförsvar. 13

Endocannabinoidernas roll är så omfattande för att upprätthålla vår kropps hälsa och grundläggande funktioner att den välkände cannabinoidforskaren och neurologen Ethan Russo har föreslagit termen klinisk endocannabinoidbrist. Denna funktionsnedsättning kan delvis förklara olika medicinska tillstånd, såsom migrän, fibromyalgi eller irritabel tarm 17 . Vår kropp kan också producera för mycket endocannabinoider, i så fall är det inte en brist utan snarare någon form av obalans. 13

Baserat på den senaste forskningen, teoretiserar Ethan Russo, en läkare specialiserad på neurologi och chef för forskning och utveckling vid International Cannabis and Cannabinoid Institute (ICCI), och många andra forskare inom området att syftet med det endocannabinoida systemet är att upprätthålla balansen i kroppens olika system genom att sakta ner och påskynda processer vid behov 16 . Enligt honom orsakas många sjukdomar av brister i det endocannabinoida systemet 17 .

Hur påverkas det endocannabinoida systemet?

Endocannabinoidsystemet kan påverkas genom att lägga till exogena, dvs externa cannabinoider (genom att äta CBD-olja eller kapslar ) som binder till de cannabinoidreceptorer som tar emot dem, eller genom att påverka enzymerna som är involverade i klyvningen av endocannabinoider 14 . Dessutom kan balansen av endocannabinoider påverkas av träning 15 .

Enligt forskning är de terapeutiska resultaten av cannabis bättre när hela växten används som medicin. Forskare använder termen ”entourage-effekt” när de beskriver de synergistiska interaktionerna mellan föreningarna som finns i en hel växt. Detsamma gäller CBD-produkter och det är därför produkterna sägs vara ”Full Spectrum”. Vi kommer att berätta mer om hela spektrumet och interaktioner i den här artikeln .

Cannabinoidreceptorer i det endocannabinoida systemet och cannabinoider som påverkar det

CB3 (cannabinoidreceptor 3)

Cannabinoidreceptorn CB3 upptäcktes första gången 1999. GPR55 bekräftades först 2008 som cannabinoidreceptor 3. 24

CBG, cannabigerol

CBG identifierades från hampa för första gången redan 1964. 25

THC, tetrahydrocannabinol

THC , det vill säga tetrahydrocannabinol, upptäcktes av Raphael Mechoulam, cannabinoidforskarnas förfader, tillsammans med hans forskargrupp. THC är en av de viktigaste cannabinoiderna när det gäller upptäckten av hela endocannabinoidsystemet, eftersom det också ledde till upptäckten av cannabinoidreceptorer och endocannabinoider 20. Regelbunden användning av THC kan orsaka obalans i det endocannabinoida systemet 21.

Lista över källor:

1. Pacher P. and Kunos G. 2013. Modulering av det endokannabinoida systemet för människors hälsa och sjukdomar: framgångar och misslyckanden https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3684164/. Remitterad 2018-05-12
2. Alger, B. E. 2013. Getting High on the Endocannabinoid System. Stora hjärnan. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3997295/. Remitterad 2018-05-12
3. Russo, E. Introduction to the Endocannabinoid System. FYTEKER. https://www.phytecs.com/wp-content/uploads/2015/02/Russo-Introduction-to-the-Endocannabinoid-System-corr-January-2015.pdf Hänvisat den 22.4. 2018.
4. Matsuda, LA et al. 1990. Structure of a cannabinoid receptor and functional expression of the cloned cDNA. Natur. https://www.nature.com/articles/346561a0. Hänvisat den 22.4. 2018.
5. Sean Munro, Kerrie L. Thomas & Muna Abu-Shaar. 1993. Molekylär karakterisering av en perifer receptor för cannabinoider. Natur. https://www.nature.com/articles/365061a0. Hänvisat den 22.4. 2018.
6. E. Russo och J. McPartland. 2001. Cannabis- och cannabisextrakt: Större än summan av deras delar? Journal of Cannabis Therapeutics. https://www.researchgate.net/publication/228897917_Cannabis_and_cannabis_extracts_Greater_than_the_sum_of_their_parts. Remitterad 2018-05-12
7. McPartland, JM.; Agraval, J.; Gleeson, D.; Heasman, K; Glass M. 2006. Cannabinoidreceptorer hos ryggradslösa djur. 366-373. European Society for Evolutionary Biology. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1111/j.1420-9101.2005.01028.x . Remitterad 2018-05-12
8. Holland, J. 2010. Endocannabinoidsystem. Krukboken. https://www.amazon.com/Pot-Book-Complete-Guide-Cannabis/dp/1594773688 Hänvisat den 22.4. 2018.
9. Tasker C. 2021 The Canna-Manual: Cannabis in Context https://www.amazon.co.uk/Canna-Manual-Cannabis-Context-Christopher-Tasker-ebook/dp/B08WKGHJ71 Citerad 31/05/2021
10. Tsai, W.. 2014. G-proteinkopplade receptorer. Khan akademin. https://www.khanacademy.org/test-prep/mcat/organ-systems/biosignaling/v/g-protein-coupled-receptors. Hänvisat den 22.4. 2018.
11. Cinar, R. och Szücs, M. 2009. CB1-receptoroberoende åtgärder av SR141716 på G-proteinsignalering: Samapplicering med μ-opioidagonisten Tyr-d-Ala-Gly-(NMe)Phe-Gly-ol avslöjar ny, kikhosta-toxin-okänslig opioidsignalering i μ-opioidreceptorn – Ovarieceller från kinesisk hamster. Journal of Pharmacology and Experimental Therapeutics. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19448142. Remitterad 2018-05-12
12. Pacher, P. et al. 2006. Endocannabinoidsystemet som ett framväxande mål för farmakoterapi. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2241751/
13. Haspula D. och Clark M. 2020. Cannabinoidreceptorer: En uppdatering om cellsignalering, patofysiologiska roller och terapeutiska möjligheter vid neurologiska, kardiovaskulära och inflammatoriska sjukdomar. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33080916/ Citerad 5/31/2021
14. Huttunen, R. 2016. Smärta och det endocannabinoida systemet. Uleåborgs universitet. Fakulteten för biokemi och molekylär medicin. http://jultika.oulu.fi/files/nbnfioulu-201702101163.pdf. Hänvisat den 22.4. 2018.
15. Dietrich, A. et al. 2004 Endocannabinoider och träning. British Journal of Sports and Medicine. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1724924/
16. Russo, EB 2015. Introduktion till det endocannabinoida systemet. Phytecs. https://www.phytecs.com/wp-content/uploads/2015/02/IntroductionECS.pdf. Remitterad 2018-04-19
17. Russo, E. 2016. Klinisk endocannabinoidbrist omprövat: Aktuell forskning stöder teorin om migrän, fibromyalgi, irriterad tarm och andra behandlingsresistenta syndrom. Cannabis och Cannabinoidforskning. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28861491 Hänvisat den 22.4. 2018.
18. Wood, TB et al. 1896. Cannabinol del I. Journal of the Chemical Society. https://archive.org/stream/journalchemical10britgoog/journalchemical10britgoog_djvu.txt Hänvisat den 22.4. 2018.
19. Adams, R.; Hunt, M. och Clark, JH 1940. Structure of Cannabidiol, a Product Isolated from the Marihuana Extract of Minnesota Wild Hemp. https://drive.google.com/file/d/0B8fn7XCE0Wf4NjNZeTc0R2c4Q0k/view Hänvisat den 22.4. 2018.
20. Y. Gaoni och R. Mechoulam. 1964. Isolering, struktur och partiell syntes av en aktiv beståndsdel av hasch. Journal of the American Chemical Society. https://echoconnection.org/discovery-endocannabinoid-system/ Hänvisat den 22.4. 2018.
21. DC D’Souza et al. 2016. Snabba förändringar i CB1-receptortillgänglighet hos cannabisberoende män efter avhållsamhet från cannabis. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4742341/
22. Mechoulam, R. 1992. Isolation and structure of a brain constituent that binds to the cannabinoid receptor. Vetenskap. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/1470919 Hänvisat den 22.4. 2018.
23. Mechoulam, R, Ben-Shabat S, Hanus L, Ligumsky M, Kaminski NE, Schatz AR, Gopher A, Almog S, Martin BR, Compton DR, Pertwee RG, Griffine G, Bayewitch M, Barg J & Vogel Z. 1995. Identifiering av en endogen 2-monoglycerid, närvarande i hundtarm, som binder till cannabinoidreceptorer. Biokemisk farmakologi. 50: 83−90. https://www.researchgate.net/publication/222497387_Mechoulam_R_Ben-Shabat_S_Hanus_L_Ligumsky_M_Kaminski_NE_Schatz_AR_Gopher_A_Almog_S_Martin_BR_Compton_DR_Pertwee_RG_Griffine_G_Bayewitch_M_Barg_J_Vogel_ZIdentification_of_an_endogenous_2-monoglyceride_ Hänvisat den 22.4. 2018.
24. Lauckner J, Jensen JB, Chen HY, Hille B, Mackie K. 2008. GPR55 är en cannabinoidreceptor som ökar intracellulärt kalcium och hämmar M-ström. https://www.pnas.org/content/105/7/2699 refererad 1/13/2022
25. Gaoni, Y., & Mechoulam, R. 1964. Isolering, struktur och partiell syntes av en aktiv beståndsdel av hasch. Journal of the American Chemical Society, 86(8), 1646–1647. https://doi.org/10.1021/ja01062a046 citerad 13/1/2022.
26. Silver RJ 2019. The Endocannabinoid Systems of Animals https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6770351/ citerad 2022-02-16
27. MA Lee, bok Smoke Signals A Social History of Marijuana – Medical, Recreational, and Scientific, 2013. länk . Hänvisad 21/09/2022